Anlagsbärartest

Testet identifierar par som har hög risk att föda ett barn med allvarlig genetisk sjukdom. 2–3 % av alla nyfödda lider av allvarligare genetiska sjukdomar. De flesta av dessa föds i familjer utan känd historik av genetiska sjukdomar i släkten.

Vi samarbetar men Life Genomics som i samarbete med amerikanska Progenity, gör anlagsbärartestet Preparent tillgängligt i Sverige. Par, som planerar barn, erbjuds möjlighet att med ett blodprov testa om de bär på någon av de vanligaste genetiska avvikelserna. Svar kommer efter ca 2 veckor. Om de blivande föräldrarna bär på avvikelser i samma gen kan assisterad befruktning, som kan kombineras med preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD), övervägas.

Ett negativt testresultat minskar, men eliminerar inte helt, risken för att vara en bärare och att avkomman påverkas. En patient som erhåller ett negativt testresultat har fortfarande en kvarvarande risk för att vara bärare.

Varje individ bär på två uppsättningar av de flesta arvsanlag; en från vardera föräldern. Dessa anlag utgörs av gener, som kodar för proteiner och andra essentiella biomolekyler. I regel räcker det att en av de två ärvda kopiorna av genen fungerar korrekt. Men om barnet ärver dubbla defekta uppsättningar av samma gen förlorar det förmågan att tillverka ett funktionellt protein med sjukdom som följd. Föräldrarna till barnet är dock i regel symptomfria. Risken att ett barn till dessa friska anlagsbärare ska utveckla en sådan s.k. recessiv sjukdom är då 25 %. Eftersom den defekta genen finns i båda föräldrars släkter kan sjukdomen ha förekommit tidigare inom familjerna, vilket i så fall är ett varningstecken. Data visar dock att i 80 % av fallen finns ingen känd historik av den genetiska sjukdomen i släkten.

Recessiva sjukdomar är i regel allvarliga och livslånga, eftersom barnet saknar förutsättningen att tillverka ett essentiellt protein. Den vanligaste av denna sjukdomstyp är cystisk fibros, som orsakas av mutationer i genen CFTR. Cystisk fibros yttrar sig genom att slemmet i lungorna, som bl.a. skyddar mot infektioner, är tjockare och segare. Symptomgraden varierar beroende på de specifika genetiska förändringarna. Även om diagnosen vanligen ställs före 3 års ålder, får vissa inte sin diagnos förrän i vuxen ålder. I Sverige lever ca 700 personer med cystisk fibros och årligen föds 20–25 barn med sjukdomen. Andra vanliga recessiva sjukdomar är spinal muskelatrofi, som yttrar sig i form av muskelförsvagning och förlust av muskelmassa, och fragilt X-syndromet, som karaktäriseras av utvecklingsstörning ofta i kombination med autism och/eller hyperaktivitet. Fragilt X-syndromet orsakas av förändringar i X-kromosomen, som är en könskromosom och förekommer i två uppsättningar hos kvinnor men endast en hos män. Syndromet drabbar därför oftare pojkar.

- Man kan välja ett mindre test för endast någon av de vanligaste recessiva sjukdomar eller en större panel för flera sjukdomar. Vi går igenom fördelarna och begränsningarna med båda och hjälper till att välja det som är lämpligast.

 

​​

  • Facebook

CaMiCare Hälso- och sjukvård - Askims Kyrkväg 46, 436 42 Askim

CaMiCare Vaccinationer - Södra Torggatan 18, 434 30 Kungsbacka

Telefon: 076-398 54 49 eMail: info@camicare.nu